Är barnen nyckeln till framtiden?

Som vuxen och som lärare har man ett mycket stort och viktigt ansvar. Barn är oftast närmre sin intuition och "sanning" än vuxna och i möten med dem står man mer "oskyddad och naken" i sin roll. Författaren Patricia Tudor/Sandahl anser att möten med  barn och ungdomar är  våra viktigaste möten i livet......

" Till barn förmedlar vi vem vi är, inte det vi tycker och tänker. Barn tar in det man är, det man förmedlar, det som kommer från djupet av en själv......Vad du förmedlar till ett barn är det som redan finns hos dig."

Det ligger mycket sanning i det gamla talesättet " barn gör inte som du säger, de gör som du gör". Detta innebär att det vi vill lära ut/göra för barnen, måste vi först göra för/lära oss själva! Vill vi lära dem att bli fria, lyckliga, hoppfulla, sanna, positiva, generösa, trygga osv, så är det exakt vad vi måste lära oss själva först! HUR? förslag kommer senare!

"Eftersom vi förmedlar det vi är, så kan vi aldrig smita förbi uppgiften att själva försöka mogna och utvecklas så mycket som vi någonsin kan. Det är bara genom att möta den uppgiften som vi kan bli bättre utrustade för att ta ansvar för våra egna och andras liv. Om det är arbete med barn, arbete med patienter på ett sjukhus, arbete med elever i en skola, ja vilket arbete vi än har så börjar detta arbete alltid med oss själva. Jag menar att vad du kan göra med dig själv är ett mått på vad du kan göra med någon annan."  Tudor/Sandahl     

Men går det att lära sig själv att bli en gladare, mer optimistisk, harmonisk och kärleksfullare människa? Jag tror det. Jag tror att vi har större kraft och förmåga att påverka våra liv än vi någonsin trott.

I mitt eget sökande efter pusselbitar till mitt "livspussel" har jag under årens lopp haft god hjälp av bla många bra böcker, av vilka några blivit  "små favoriter". Många av dem har bjudit på spännande resor i det inre. På den här bloggen kommer du få veta mer om dem...